skriv ut»
Guiden är gjord av Anna-Lena Lundin

Guide för trycksaker

Vad ska man tänka på innan man skickar iväg en trycksak till ett tryckeri? Vilket program ska man arbeta i? Hur sparar jag mina bilder? Vilka typsnitt? Frågorna kan vara många och i denna lektion har jag försökt att samla det allra viktigaste att tänka på vad det gäller trycksaker!

Formatbenämningar inom tryckbranschen

Inom tryckbranschen kommer du att stöta på ett antal begrepp och ord. Det kan därför vara bra och känna till några vanliga termer så att du och ditt tryckeri talar samma språk.

• Blad: Ett blad består av två sidor
• Folder: En folder består av 4 eller 6 sidor sidor och är falsad (vikt).
• Broschyr: En broschyr består av minst 8 sidor och oftast inte mer än 64 sidor, den är klammerhäftad eller inbunden och sidantalet är alltid jämnt delbart med 4.
• Upplaga: Antalet exemplar av trycksaken.

Formatstorlek

A-formaten är den vanligaste formatangivelsen på trycksaker.

Trycksakens format anges alltid i bredd x höjd med enheten millimeter:

A1 = 594 x 841 mm
A2 = 420 x 594 mm
A3 = 297 x 420 mm
A4 = 210 x 297 mm
A5 = 148 x 210 mm
A6 = 105 x 148 mm osv.

(Kuvert anges däremot i C-format)

Omfångsbenämningar

• Omfång: Antalet sidor trycksaken innehåller.
• Papper inlaga: Det valda pappret till trycksaken.
• Papper omslag: Det papper som omsluter trycksaken.
• Färger inlaga: Anges som 1+0, 2+1, 2+2, 4+4 osv Det antal färger som ska användas på varje sida av papperet. Svart räknas som en färg.

Exempel:
Du ska trycka ett enkelt blad dvs ett papper med två sidor. Sida 1 har ett foto och svart text. Sida 2 har text både i svart och rött. Sida 1 med fotot kräver fyrfärgstryck och sida 2 har text i två olika färger = 4+2

Papper inte bara "papper"

Vilket papper ska jag välja? Bestruket? Obestruket? Gloss? När man börjar forska lite om papper förstår man snabbt att det finns en mängd olika varianter att välja mellan! De som naturligtvis har störst kunskap är tryckeriet. Det är därför viktigt när man diskuterar papper med sitt tryckeri och att man talar om vad trycksaken ska vara till samt vad den ska förmedla.

• Obestruket papper: lämpar sig för de flesta ändamål. Färgen tränger ner i fibrerna och skyddar trycket mot repor. Ett obestruket papper är oftast billigare än ett bestruket och är bulkigare (styvare) tack vare att hela papperet är baspapper.
• Bestruket papper: Papper som har försetts med ett ytskikt av lim och färgämne. Effekten blir att ytan blir jämnare att trycka på.
• Glättat papper: Papper som har behandlats för att uppnå en glansig yta. Kallas även för gloss.

Vad ska man tänka på vid valet av papper?

1. Känslan. Vad ska trycksaken förmedla?
2. Hur länge ska trycksaken hålla? Ett billigare papper gulnar fortare medan ett papper med mindre trä i håller längre.
3. Priset. Prisskillnaderna på papper kan variera stort även från tryckeri till tryckeri.

Bokbinderitermer

• Renskärning: Skärning av trycksaken till dess slutformat.
• Falsning: Vikningen eller vecket på ett papper. Falsning utförs vid produktion av foldrar och broschyrer.
• Klammerhäftning: Klammerhäftning innebär att tryckarken läggs i varandra och klammer sätts i ryggen av produkten.
• Spiralbindning: Vid spiralbindning perforeras först arken och därefter träs en spiralformad metalltråd igenom hålen. Ändarna låses. Sprialbindning ger ett uppslag som faller upp bra och är lättläst. Används med fördel vid exempelvis produktion av manualer.
• Limbindning: Kallas ibland även för limhäftning. Innebär att tryckarken sätts i arkföljd och med hjälp av lim fästs vid omslaget.

Färger och kulörer

Att rött är rött och att grönt är grönt vet vi ju alla men valet av färger är av yttersta vikt vid tryck. Du måste bestämma dig för om du ska arbeta med processfärger, dekorfärger eller båda typerna. Det är viktigt att hålla isär begreppen dekorfärger och processfärger. Bildhanteringen är också väldigt viktig, skulle du exempelvis lämna iväg en bild i RGB-läge så kommer bilden i tryck att bli svart och vit! Dina typsnitt som ägnat timmar åt att leta upp på internet som är storslagna på din skärm kommer kanske att komma att bli Helvetica eller något annat standardteckensnitt om du inte ser upp och har pratat med ditt tryckeri innan!

Färgsystem

Färgsystemet RGB (Rött/Grönt/Blått) används för digitala bilder och är ett färgsystem för visning på bildskärm. RGB används aldrig i samband med trycksaker. RGB bygger på tre färger och är därför inte kompatibelt med tryckprocessen. Alla dokument i läget RGB som ska tryckas behöver omvandlas till CMYK. Själva omvandlingen görs i ett bildbehandlingsprogam som tex Photoshop. I Photoshop använder du tex menyn "Bild/Läge/CMYK" (Image/Mode/CMYK) för att konvertera färgerna från RGB till CMYK. Läs mer om färger i övningen "Färger och färgsystem »".

Färgtyp

Processfärger Cyan/Magenta/Gul/Svart. (Cyan/Magenta/Yellow/blacK alt Keycolor) Genom att blanda dem med varandra i olika procentsatser får man fram alla färger och nyanser
som behövs i 4-färgstryck. Processfärger används när du ska trycka bilder och fotografier samt när du vill använda mer än 2 färger.

Dekorfärger är färdigblandade kulörer som man ofta använder när man vill uppnå en speciell färg alternativt när du enbart har en eller två färger i din trycksak. Om du har färgad text som inte är svart är dekorfärg också lämpligt. Många företags logotyper är tryckta med dekorfärg. Fördelar med dekorfärg är att du kan använda en färg men i olika nyanser. Genom att sänka opaciteten i dina objekt får du fram olika kulörer men grundfärgen är ändå den samma.

Nedan ser du ett exempel på en logotype som har en grön dekorfärg. För blotta ögat kan tyckas att det är flera olika gröna färger men i själva verket är det enbart en färg i olika nyanser:



Dekorfärgerna hittar du i särskilda färgbibliotek i ditt layoutprogram. Det finns en uppsjö att välja mellan men för det mesta används bara Pantone Coated. Vill du vara säker på hur din färg blir i tryck, ska du skaffa en färgguide med Pantonefärgerna. Pantonefärger är ett alternativ till CMYK-färger och används tex när man inte har behov av att trycka i fyrfärg. Kanske har man bara en logotyp som ska tryckas i en färg och en text som trycks i svart. Genom att använda pantonefärger behöver man då endast använda två tryckplåtar; en för varje färg.

Bilder

Låg- och högupplösta bilder

För att bilder ska se bra ut i tryck måste de vara i hög upplösning dvs minst i 300 punkter per tum. Högupplösta bilder i färg tar stort utrymme i datorn och därför väljer en del att i layoutprogrammet jobba med lågupplösta bilder som sedan byts ut till högupplösta vid rippningen. Utan de högupplösta bilderna får inte rippen all information den behöver för att återge bilderna i detalj. Det är därför viktigt att komma ihåg att skicka med högupplösta bilder när man skickar det rippningsfärdiga dokumentet till tryckeriet.

Bildformat

• TIFF: (Tagged Image File Format) hanterar pixelgrafik (punktuppbyggda bilder) och är därför ett vanligt format för bilder som skall tryckas. Fördelen med TIFF är att formatet sparar informationen om hur mycket rött/grönt/blått det ska vara i varje bildpunkt samt storlek och upplösning. TIFF är ett av få filformat som inte "förstör" när du sparar bilden. Nackdelarna är att TIFF tar stor plats att lagra och filerna blir "tunga".
• EPS: (Encapsulated PostScript) hanterar både pixelgrafik och vektorgrafik (pixeloberoende). Formatet väljs därför ofta när man ska använda bilder eller illustrationer i tryck.

Rastertäthet

Rastertätheten bestämmer hur fina punkter som används och anpassas till papperskvaliteten. Vid tryckning på bestrukna papperskvaliteter använder man oftast 150 linjer per tum och vid obestrukna 120 linjer per tum.

Fyrfärgsseperation

Ett sätt att trycka ett dokument i flera färger. Processen går ut på att separera färgerna som ingår i dokumentet i sina fyra grundfärger: cyan, magenta ,gul och svart. Fyra plåtar skapas, en för respektive färg. I tryckpressen går pappersarket sedan igenom fyra olika färgverk (CMYK) som trycker en färg i taget i bestämd procentsats, varpå färgerna blandas i
ett raster (punktmönster).

Rippning

Rippning är sk omvandling av analoga data till digitala. I själva verket syftar uttrycket rippning på "utskrift med hög kvalitet".

LPI - DPI och PPI

• LPI (Lines per inch) Linjer per tum är ett viktigt mått på hur skrivare skriver ut fotografiska bilder. Värdet på LPI är beroende på skrivare och på papperstypen. En laserskrivare för 300 till 600 dpi kan vanligen bara skriva ut med en LPI av 50 till 65 vilket ger ganska grova bilder. Papperet har också betydelse så att på tidningspapper kommer man sällan över 85 linjer medan man på belagt papper av hög kvalitet kommer upp i 150 linjer.
• PPI (pixels per inch), ett mått på hur en bildskärm visar en bild. Upplösningen hos en bildskärm anges med dess ppi, antalet bildpunkter per kvadrattum. Ett vanligare mått är dock dot pitch som är avståndet mellan bildpunkterna.
• DPI (dots per inch) punkter per tum, anger antalet skrivpunkter per tum och är ett mått på utskriftsnoggrannheten hos skrivare av olika typer. Numera är laserskrivare som skriver med 600 dpi eller mer vanliga.

Läs mer i övningen "Upplösning, Vektor-Bitmapp »"

Typsnitt - fonter

TrueType och Postscript

TrueType teckensnitt lämpar sig inte lika bra för utskrift som teckensnitt av typen Postscript. När TrueType ska skrivas ut konverteras det till beizerkurvor. Detta kan göra att typsnittet du valt inte kommer att se ut som det gjorde på din skärm eller helt enkelt bytas ut till något vanligt teckensnitt av typen Postscript. Postscript består redan av beizerkurvor och förändras därför inte. Professionella teckensnitt i formatet Postscript måste man ofta köpa och de varierar starkt i pris från några hundralappar upp till flera tusen kronor! Det finns även en del gratis på internet att ladda ner. Varje typsnittsvariant köps dessutom var för sig dvs normal - fet - kursiv etc. Ibland går det även att köpa samlingar av teckensnitt.

Logotyper

Hur ska en bra logotyp vara utformad? Ett gott tips är att titta runt lite. Titta på den lilla bärkassen som du bär hem din nyköpta cd skiva i från Siba eller OnOff, matkassen från ICA eller den reklam som kommer i brevlådan.

Några tänkvärda punkter när du ska göra en logotype:

• Tänk på är att logotypen ska se bra ut i litet och stort format; 2 meter lång på en väggskylt eller liten som ett frimärke på ett visitkort!
• Logotypen bör kunna tryckas både i färg och i svartvitt. Det kan vara bra att tänka på att göra dels en med färgsystemet CMYK och en med Pantonefärger.
• Använd inte för mycket detaljer i en logotyp. De logotyper soim fungerar bäst har oftast en sak gemensamt: enkelhet!
• Använda teckensnitt utan "klackar". Det gör liten text mer lättläst.
• Tänk på tryckkostnaden: fler färger = högre pris!

Tänkvärt...

• Arbeta i rätt sidstorlek. Om du ska göra ett produktblad i A4-storlek så arbetar du just i A4-format i ditt layoutprogram.
• Arbeta i layoutprogram som är avsedda för grafisk produktion som PageMaker, QuarkXPress och InDesign. Använd ALDRIG progam av typen Word, Excel etc.
• Arbeta med dina bilder och fotografier i samma storlek de ska ha i den slutliga trycksaken.
• Använd alltid högupplösta bilder. Se till att alla bilder och färger i ditt dokument är i CMYK-läge och inte i RGB-läge (RGB-bilder blir oftast svartvita i trycket!) Spara dina bilder som TIFF eller EPS alternativt PDF.
• Om din bild ska gå ända ut i kant på din trycksak se till att den går utanför kanten minst 3 mm. Detta kallas utfall.
• Om du ska rotera dina bilder gör det hellre redan i ditt bildbehandlingsprogram (Photoshop) och inte i layoutprogrammet (PageMaker, QuarkXPress, InDesign).
• Använder du vektrobaserade Illustrationer skapade i tex Illustrator bör du ändra all text till textkonturer. Detta görs väldigt enkelt i Illustrator genom att med direktmarkeringsverktyget markera din text och välja menyn "Text/skapa textkonturer" (Type/Create outlines):
  
  
  
  Resultatet blir att din text görs om till banor:
  
• Spara dina illustrationer i formatet EPS. Välj menyn "Arkiv/spara som..," och välj EPS som filformat:
  
  
• I de olika layoutprogrammen finns det en funktion som "packar" ihop ditt original, bilder och typsnitt så att du inte missar något när du skickar jobbet till tryckeriet.
  
  Indesign: menyn "arkiv/packa".
  Pagemaker: finns en "plug in" som heter "spara för servicebyrå".
  Quark finns en funktion som kallas "samla för utskrift".
  
  Se att allt är med till tryckeriet. Det kan vara bra att även spara ner ditt arbete i formatet PDF och skriva ut en papperskopia att lämna med. Var aldrig rädd för att ställa frågor till ditt tryckeri, de är oftast generösa med hjälp. För en mindre kostnad kan du också begära ett provtryck. Många tryckerier har en hemsida med tips och trix just för hur de vill ha inlämnat sitt material. Prova du också! Kanske just ditt tryckeri har en hemsida. Glöm aldrig att korrekturläsa ditt material! En god regel är också att skriva ner vilka program man jobbat i och på vilken plattform, dvs om man arbetat i PC eller Mac.